18 mars 2012

MÃ¥nadens bakverk- Jitterbugg 1940-tal.


Jitterbuggaren är en spröd kaka gjord på mördag och maräng. Kakan ska ha fått sitt namn från den på 30- och 40-talet så populära dansen. De oregelbundna svängarna återfinns i kakans utseende.


 Hur gör man en jitterbuggare? 
Här är receptet hämtat ur Sju sorters kakor, utgiven av Ica bokförlag.
 









Kakorna blev fantastiskt spröda och goda!

Intresserad av att köpa Sofias bok?-> http://www.stenasen.com/boken.php
Kakor är Kulturarv!

Med anledning av tiden som kakan representerar så har vi intervjuat Sofia Sundström, författare till boken Vad man bakade i Lekeberg när mormor var ung? som utkom 2008. Där många av recepten är hämtade från 40-talet.
2010 tilldelades Sofia lokalhistoriska priset i Örebro för sin bok.



Om du kort skulle beskriva din bok, vad handlar den om?

Bokens väldigt långa titel illustrerar väl vad boken handlar om. Det är recept från tiden 1950 och bakåt. Till varje recept har den som lämnat in det skrivit ett kort minne om receptet. Recepten ska ha använts under den angivna tidsperioden i någon av Lekeberg kommuns sju socknar.

Hur kom du på temat till boken?

DÃ¥ jag skulle göra mitt projektarbete under det sista Ã¥ret pÃ¥ gymnasiet kände jag att jag ville sammanföra tvÃ¥ av mina intressen: historia och bakning. Jag kände dÃ¥ att jag ville göra en kulturgärning och samla upp kakrecepten innan de gick ur tiden med sina ägare. 



Vilka kakor tycker du verkligen kännetecknar tiden du skriver om i boken och varför?
Den stora skillnaden frÃ¥n dagens bakning som jag ser det är storleken pÃ¥ kakorna, de var mycket mindre. Det är framförallt recept pÃ¥ smÃ¥kakor som lämnades in till min bok, flera av dessa är kavlade.



Påverkade kriget bakningen, på vilket sätt?

Absolut pÃ¥verkades bakningen under kriget dÃ¥ Sverige drabbades av ransoneringar. Det var inte sÃ¥ mÃ¥nga av de som lämnade in recept som beskrev den här perioden men en beskriver hur hennes mamma hade lyckats samla ihop till en halv sats rÃ¥gkakor under början av 1940-talet dÃ¥ kriget rasade. Ransoneringarna innebar ju sÃ¥klart att det inte fanns samma tillgÃ¥ng till rÃ¥varor. Bland annat vetemjöl, socker och smör ransonerades vilket innebar att väsentliga ingredienser för bakning fanns att tillgÃ¥ i mycket mindre utsträckning. 


Av de kakor du skrivit om är det någon särskild du vill lyfta fram och varför?

Två kakrecept som var bundna till det område som boken behandlar, och därför är det de två recepten som jag vill lyfta fram. Det är dels ett recept på Lekebergakransar, som är spritskransar med choklad i. Det andra receptet kommer ur Lina Hedengrens dagbok. Hon var godsägarinna på Riseberga gods utanför Fjugesta, och hon samlade bland annat recept i sin dagbok. Receptet som hämtades ur var på Riseberga tårta, alltså en tårta bunden till godset. Det är en mördegstårta med mandel, hallonsylt och äppelmos.

Du bakade ju kakorna "tidsenligt korrekt", är det nÃ¥gra skillnader jämfört med att baka samma kakor idag?

Jag måste bara framhäva att det inte bakades helt korrekt, eftersom vi använde en elektrisk ugn istället för elddriven. Det var mycket tyngre att baka förr, eftersom det inte fanns tillgång till hjälpmedel såsom elvisp och matberedare. Jag byggde en hel del nya muskler under den perioden eftersom alla degar då skulle arbetas ihop och knådas, mandlar skulle malas, smetar vispas och degar utkavlas. Men det som jag personligen kände av mest var avsaknaden av en elvisp! I ett recept skulle äggulor, socker och smör vispas i tjugo minuter för hand. I dagens samhälle har vi ju bekvämligheten att göra samma uppgift på enbart ett par minuter.

Om man tänker ännu längre tillbaka ingick bakningen i en längre process, kor skulle mjölkas, grädde kärnas, smöret tvättas, säden skördas och malas och veden huggas. Det fanns inte tid för den impulsiva bakning som sker idag, utan det var planerade storbak. Man mÃ¥ste även ha i Ã¥tanke att bakningen dÃ¥ var en nödvändighet, idag finns det inte nÃ¥got sÃ¥dant behov eftersom affärerna är till bredden fyllda med bÃ¥de bröd och kakor.





Finns det nÃ¥gon kaka eller nÃ¥got bakverk som du tycker är bortglömt och som borde bakas mer? 

Nej, men jag tycker att det är nyttigt för alla att prova på att baka på det här äldre sättet för att få en inblick i hur det gick till och förstå hur mycket tid och arbete som lades ner. Genom arbetet med den här boken växte min respekt för dåtidens kvinnor avsevärt, och jag fick en helt annan bild av hur det gick till i ett hushåll!



Tack så mycket Sofia!
Hoppas ni tycker om jitterbuggarna!
/ Lina & Susanna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar